Guitar Man
Jag slår på stort och skriver idag igen! Jag hade ju trots allt hela SJU läsare igår, så nu får jag nog bju' te' litte.
Idag har jag jobbat på världens bästa skola, Jakobsberg. När jag kom hem fick jag samtal från en så kallad kollega, höhö, som informerade mig om att om jag vill så får jag jobba 100 % i två veckor framåt, och sen 50 % fram till jul. Jag sa: JA!
Blev ju så klart överlycklig. Underbara människor och underbara barn, så det känns fetare än fett.
I lördags var det dags för Saras kalas. Det var riktigt trevligt, men ganska så tidigt, ingen aning om när dock, begav jag mig vidare tillsammans med Nitsirk. Vi hamnade bland annat på korvfest i en liten lägenhet. Mycket trevligt även om kön till toaletten var lite väl lång.
Nu måste jag på nått vis försöka läsa på lite om Drottning Christina, för i morgon ska jag minsann starta upp ett arbete som ska handla om henne. May the force be with me.
kalas
Alltså... Sara och Simone är minsann kvinnor med klös. Blev nästan rädd när jag läste deras kommentarer, och kände att det var lika bra att skriva nått, för att minimera risken för mord. På mig. Av dom.
Ikväll ska Sara, kvinna med klös 1, ha kalas, för hon har fyllt år. Efter många om och med, och velande fram och tillbaka lyckades jag hitta den perfekta presenten till henne. Hon kommer nog gråta när hon får den. Eller bara vara tyst för att hon blir så förstummad av ögonblicket och insikten om vilken god vän jag är. Ja. Så kommer det bli!
Just nu sitter jag och Hugh Hefn'ar mig, i badrock det vill säga. Jag har dessutom målat naglarna vilket kan vara lite av det värsta som finns i hela världen. Varje gång jag har målat mina eleganta små nails så händer det något. Det börjar jätteklia någonstans, det ringer, jag måste gå på toa, jag MÅSTE ha en snus, och så vidare. Det är som om jag jävlas med mig själv. För alla ovanstående saker pajjar ju nailsena totalt. Illa alltså, illa!
Snart får jag finbesök av Kristin och min mor. Mamma bor ju visserligen här, men ändå. Kristin och jag ska leka innan vi ska på kalaset hos Sara. Jag tror att det blir trevligt ja.
Idag har jag förresten sett en häst glida på is som om den åkte skridskor, för första gången. Foh real alltså! Det var helt sjukt. Jag blev livrädd och trodde vi skulle dö, hästen och jag. Men vi klarade av att kana oss hela vägen till stallet. HannaHorseGirl.
Jag har förövrigt tagit ur min snor-buse-piercing och satt dit en ny. En smiley fick det bli denna gång. Jag ska vara piercad till jag dör. Känner mig så naken, rädd och exposed utan.
Can't you see that it's just rainin', there ain't no need to go outside.
Warrap!
Regnet fullkomligt haglar ner. Om nu regn kunde hagla som hagel gör. Så är det precis vad som händer just nu.
Jag kom just in efter en svamp-plocknings-tur i skogen. Eller ja. Camilla plockade och jag var sällskap och kastade pinnar åt Nolte. Tänk att alla hundar tycker det är roligt med kasta-pinnar-leken. Finns det i deras dna? En kasta-pinnar-gen. Fräsigt.
Idag har jag sökt jobb i Norgeland. Både i Oslo och i Stavanger. (!) Tänk om jag får jobb i Stavanger.. Ensam långt nere i ensligheten. Eller vad fan vet jag? Stavanger kanske är the place to be nu för tiden.
Jag har även fått ett mail om ett jobb jag, tydligen, har sökt i Stockholm. Jag är välkommen på informationsmöte och intervju. Ahapp. Har inget minne över huvud taget om att jag någonsin sökt det där jobbet, men uppenbarligen så har jag det. Vi får se vart det bär.
Någonstans bär det i alla fall. För nu börjar jag bli jääääävligt rastlös här. De små värmländska liven har ju lov den här veckan så inte blir det något jobb nu heller. Jag går av på mitten och pulveriseras snart om det inte händer något. Kan ingen bara komma hit och fixa mitt liv åt mig?
Snarre ska jag iväg och bära flyttlådor i pissregnet. Det är min Fader Konungen som skaffat sig ny boning och Duktiga Dottern har erbjudit sin muskelstyrka. Hoppas han bjuder på mat efteråt. Jag har inte ätit på väldigt länge. Har en tendens att "glömma bort" sånt när inte mamma är hemma och fixar fram ätbara ting. Jag undrar när jag ska bli stor på riktigt.
Här står vi och chillaxar i Köpenhamn. Det var tider det!
